Stig Andersson

Några minnesanteckningar
om Skyttmo by

När första nybyggarna slog sej ner i Skyttmon och Aspnäset omkring 1750 var det mycket på grund av goda förutsättningar för jakt och fiske samt skogsslåtter och bete för djuren.

År 1758 fick nybyggarna möjlighet att arrendera mark från Ede kronopark avradsland för att kunna utnyttja fisket i Stora Laxsjön och få mera skogsslåtter. Arealen man arrenderade var 3.994 tunnland att tills vidare nyttjas av Skyttmo och Aspnäs nybyggen.

Arrendesumman var 1 lispund smör årligen. När vi så når fram till mitten av 1800 talet börjar skogen att värderas allt mer och mycket och grov skog fanns i dessa trakter. Många var de tjänstemän som de nybildade skogsbolagen skickade ut för att försöka köpa skog eller avverkningsrätter.

Men i Skyttmon hade bönderna gjort en överenskommelse att ingen skulle sälja och man kom därigenom att behålla sin skog. När sedan priserna på virke i senare delen av 1800-talet var goda kunde bönderna i Skyttmon avverka sitt virke själva och tjänade bra med pengar.

Man flottade sitt virke efter Ammerån ner till Indalsälven för vidare transport till sågverken vid kusten. I och med att bönderna började tjäna pengar på sitt virke kunde man bygga sej nya hus och i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet byggdes många fina trähus upp i byn.

Man beslöt även att bygga en ny bysåg för att kunna såga sitt husbehovsvirke och år 1896 var sågen klar, en efter dåtiden modern ramsåg med kantsåg, hyvel, kvarn och spånhyvel.

Nästa bygge blev en ny skola. Den hade länge varit provisoriskt inhyst i olika gårdar i byn. Grunden lades sommaren 1920 och år 1922 var skolhuset klart med skolsal, gymnastiksal och två bostadslägenheter med utrymme för post och telefonväxel. Allt virke sågades och hyvlades på byns egen såg och hela bygget bekostades helt av bönderna i byn.

1925 började en av bönderna i byn att bygga ett kraftverk i Prästströmmen ovanför byn och 1926 var stationen färdig att tas i bruk. Dden levererade ström till hela byn fram till mitten av 1950 talet då Båkab AB tog över.

1949 började en bro att byggas över Ammerån en bit ovanför byn. Den blev färdig hösten 1950 och ersatte den färja som hittills hade fraktat bilar och hästskjutsar över Ammerån. För att kunna finansiera och planera för gatlyse i byn och kunna kosta på nytt tak på bysågen bildades en förening kallad 'Nytta o Nöje' som hade som uppgift att arrangera danser i en loge mitt i byn.

Dessa danser blev mycket populära och drog mycket publik under 1960-70 talen, många gånger hade man ca 500 personer på dessa danser. I slutet av 1980 beslutade man att reparera och bygga om skolhuset till samlingslokal. Skolan drogs in i mitten av 1950-talet på grund av det minskande barnantalet och barnen fick åka till Borgvattnets skola. Efter reparationen har nu byn en fin samlingslokal och bygdegård.

Byns invånarantal var under 1920-30-talen något över 120 personer. Då fanns två affärer i byn samt post och telefonstation. Invånarantalet har nu krympt till ca 30 personer, men tack vare att det finns några unga familjer med barn i byn finns det ändå hopp om att Skyttmons by skall få leva kvar.

***

2003-05-07